skip to Main Content

Landet runt: Mats om nyfikenhet och en makalös teknikresa

Mats Johansson fyller 64 i år, är glad nästan jämt och har verkligen jobbat med det mesta. Kläder, verkstadsindustrin, livsmedel och ABC-datorer hann han med, innan han hamnade i telekomvärlden just när NMT900 gjorde sitt intåg. Och där har han blivit kvar, vilket We är glada för! I somras började han som projektledare på We-kontoret i Malmö. 

Du har många olika jobb i bagaget, hur började allt?
Jag började 1973 på Pierre Robert och Jane Hellen – vi gjorde allt i fabriken i Tygelsjö då. Där hade jag hand om all planering och såg till att inköp beställde och levererade. Vi var många unga kollegor, det var en rolig tid! Men det är så att man vill vidare efter ett antal år, så efter sju år började jag i verkstadsindustrin, också som produktionsplanerare.

Efter det var jag inköpschef på ett företag där vi försörjde gatukök och restauranger med mat. Sen började jag jobba med kläder och tyger, Hettemarks hette företaget. Min fru tyckte det var väldigt bra att jag kunde köpa kläder och tyger till inköpspris!

Var du designer?
Nej, haha. Jag hade hand om all lönsömnad, allt syddes utomlands. På den tiden fick jag räkna ut själv hur mycket tyg, blixtlås och annat som skulle behövas, utifrån säljarnas prognoser. Vi hade inte mycket hjälpmedel då!

Jag såg till att materialet hamnade hos fabrikerna i Jugoslavien och Finland och kom tillbaka som färdigsydda kläder med vändande lastbil.

Och sen gick du vidare till IT-branschen?
Ja, det var så många äldre stötar som jobbade i konfektionsbranschen så jag stod inte ut till slut. De ville aldrig testa nytt, bara jobba i gamla spår. Det trivs jag fortfarande inte med!

Du började ju med datorer och IT i en väldigt spännande tid?
Ja, jag jobbade med ABC-datorer, där vi konstruerat en backup-enhet. Vi levererade nätverk redan då; det var väldigt nytt med nätverk i mitten av 1980-talet. All backup gjordes på band, man vred om en nyckel i backup-enheten och all backup togs på bandet, som var lite större än ett videoband. Men i den svängen så kom IBM-PC:n och då dog ABC-marknaden på mindre än ett halvår. Det gick fort!

Istället började jag på Televerket Radio och det var så jag kom in i telekombranschen. Då var vi inte många som jobbade med den tekniska sidan inom mobiltelefoni, det var kanske 10 personer i Malmö. Det är ju svindlande med tanke på hur det ser ut idag, haha!

Kom du in precis när mobiltelefonin kom?
Ja, nästan, när jag började fanns NMT450 och NMT900 hade precis kommit. Jag var med och byggde ut 900-nätet för fullt och det var så roligt, för då stod alla företag och kommungubbar med mössan i hand och jublade när vi kom för att bygga en mast. Så är det inte riktigt idag, haha.

Televerket Radio blev sedan Telia Mobile, innan vi outsourcades till Flextronics och så småningom blev Relacom. Det var förresten på Telia Mobile jag började jobba med Mikael Steinholtz (en av We:s grundare och vår ekonomichef), vi har jobbat ihop nästan konstant sedan 1993 och har alltid hållit kontakten!
Mikael Steinholtz
Mikael ( i mitten) när det begav sig!

Du bytte ett chefsjobb mot mer hands-on projektledning?
Ja, jag var konsult- och verksamhetschef i fem år på Telia och Flextronics-tiden men sen vill jag göra något annat än att hålla på med personalfrågor, budgetar och så, så då fick jag vara med och projektleda ett stort elmätarebytesprojekt för Eon tillsammans med Telenor och dåvarande Tieto Enator. Det höll jag på med i många år, innan jag började jobba med låsbytarprojektet för Telia, som jag jobbat med i snart fem år. Jag måste ju säga ett STORT TACK till Mikael Steinholtz som föreslog mig för elmätareprojektet!

Hur kom du in på låsbytesprojektet du jobbar med nu?
Jag blev föreslagen och så småningom uppkallad till Telia i Farsta då det är ett stort och viktigt projekt för dem. Vi satt i två hela dagar ute på konferensanläggningen Yasuragi och diskuterade hur projektet skulle drivas, sen var det klart, jag fick jobbet. Vi klickade kan man säga! Det var nog min roligaste anställningsintervju, vi hade jäkligt kul där! Ett STORT TACK TILL Erik Rydja som tipsade mig om detta projekt!

Och vad gör du just nu?
Vi jobbar just nu med två projekt parallellt, bland annat att byta samtliga lås på Telias nätstationer runtom i landet och så det nya, ett CCTV-projekt också. Det är övervakningskameror som ska installeras på utvalda nätstationer. Vi har byggt upp projektet från grunden, jag och min vapendragare Fredrik Bergh. Vi jobbar väldigt bra ihop och har gjort det i flera år. Vi bytte ju jobb tillsammans, vi båda började på We i somras i samband med att vi startade upp ett nytt projekt för Telia.

Det nya projektet kommer rulla på i tre år, men vi får se om jag är kvar hela tiden – jag fyller ju 65 år 2017!

Det gör du ju! Ser du fram emot att gå i pension?
Ja, jag ser fram emot det, men det är så kul att jobba också, så det är lite delat! Jag vill resa, jag tycker om att resa och vi brukar alltid göra det några veckor om året. Sen har jag hus och trädgård och jag älskar att pyssla i trädgården. Jag har nya odlingsprojekt varje sommar, så jag kommer nog ha att göra ändå.

Mats Johansson
Mats på resa i Egypten

Jag ser fram emot mer tid med barnbarnen också – jag har två söner och fyra barnbarn och de är verkligen livets efterrätt. Vi har dem hos oss ganska ofta och när de springer emot en och vill kramas – ja då värmer det i hjärtat! Men man blir rätt trött också – att sova med dem är som att ha en propeller i sängen, haha!

Du har haft många olika jobb i olika branscher – vad är det som drivit dig i dina val?
Nyfikenhet! Jag har drivits av stor nyfikenhet och av att lära mig nya saker, det är det som är kul! Jag är ingen förvaltare, när saker och ting går över i förvaltning så flyr jag, haha! Jag vill utvecklas och lösa problem och lära mig.

Det är också viktigt att förstå att det inte alltid är man själv som kan lösa allt – det gäller att ta tillvara på personer runtomkring som kan något bättre. Ensam är inte stark, tillsammans i en grupp löser man problem, bara man hittar varann och har kul ihop.

Ditt arbetsliv har ju löpt parallellt med en makalös teknisk utveckling, hur har det varit?
Det är så kul med teknik! Tänk bara på hur det underlättat – på Pierre Robert satt jag med miniräknare och pappersrulle, allt gjorde man själv. Jag omvandlade ju försäljningsprognoser till inköp och jag kunde i stort sett hela deras artikelregister utantill! Man var tvungen att lära sig, för det fanns inga datorer.

Det går ju snabbare nu också, information och kommunikation har ingen fördröjning. 1975-76 var första gången jag kom i kontakt med en dator och då körde jag in varje onsdag morgon till ett datorföretag och hämtade en bunt papper med siffror från fredagen innan.

Utvecklingen har varit helt enorm alltså, från bruna kuvert som cirkulerade på kontoret till internet och e-post. Förr var det vaktmästaren som var internet, han delade ut de bruna kuverten, nu kallat mail. Det är svindlande hur snabbt allting förändrats, och roligt!

ABC80
En ABC80

Vad upplever du som för- och nackdelar med utvecklingen?
Fördelarna nu är ju alla hjälpmedel, se bara på vad en dator och internet gör. Det går snabbt att fatta beslut och mobiltelefoner gör ju att det går snabbt att kontakta varandra. Det som tar en dag nu kunde ju ta en vecka förut, när allt skulle räknas ut manuellt och kontakten tog längre tid.

Utvecklingen är ju bra, men såklart finns det nackdelar också. Det fanns mer tid att prata med varandra förut, tempot var långsammare. Det har också påverkat en själv, nu håller man inte allt i huvudet längre, allt finns i datorn eller mobilen och vi förlitar oss på det. Man har blivit lite bekvämare helt enkelt.

Avslutningsvis, du är fortfarande glad och nyfiken; vad är ditt bästa tips för att hålla motivationen uppe?
Det är att fortsätta vara nyfiken och att själv vara med och skapa ett bra arbetsklimat. Var positiv och nyfiken! Skoja och ha roligt på jobbet och se till att jobba där det finns en tillåtande kultur och öppenhet.

Sen ska man ska inte gräma sig över att man gjort bort sig litegrann heller, det är så man lär sig!

Kloka ord från Mats, som vid 64 år fortfarande tycker att det är så jäkla kul att gå till jobbet. Vi lyssnar, lär och tackar för pratstunden!

Back To Top